Lars Lambert, red, 2002, Uppsalas arkitekter och arkitekternas Uppsala. Kornhuset.

I kapitlet ”Gösta Wikforss – engagemang och realism” författat av Sven Georg Zeitler behandlas Hemsysterskolan, Stillhetens kapell, Kraftvärmeverket, Karl-Johansgården, Norrgården, kvarteret Hörnet, Ansgarsgården och S:t Ansgars kapell. Det är en initierad beskrivning och analys av några av hans byggnader, men också av hans arbetssätt och starka engagemang för staden.

Marja Erikson och Ingemar Ehlin, 2006, Uppsala en växande stad. Bebyggelse 1951 – 79. Upplandsmuseet och Uppsala kommun.

Resultatet av en bebyggelseinventering som lyfter fram enskilda byggnader och bostadsområden med särskilda värden. En mycket fin översikt över byggenskapen i Uppsala med flera exempel på Gösta Wikforss hus. Intressant att se husen inplacerade i ett bebyggelsehistoriskt sammanhang.

Ingemar Ehlin, red, 1992, Uppsala bygger på åttiotalet.

Under 1980-talet fick arkitekturen en ny karaktär och varsamhet mot det som redan fanns blev större. Så lyder baksidestexten på denna intressanta översikt. De byggnader av Gösta Wikforss som valts ut och behandlas är Filmstaden i kvarteret Kaniken, Fyrisskolan, Saluhallen, Kvarteret Sigurd och Torvpulversilon i Boländerna.

Dan Thunman, 2017, Uppsalavandringar. En guide till arkitektoniska upplevelser. Uppsala kommun.

En inbjudande guide som fokuserar på det historiska Uppsala. Många av de byggnader Gösta Wikforss restaurerat passerar under de föreslagna vandringarna. Här nämns hans insats för Katedralskolan 1969 som ”sannolikt bidrog till att den då rivningshotade gamla Katedralskolan bevarades för framtiden”. Här nämns även Saluhallen, vars renovering och ombyggnad 1982 också var ett resultat av hans mångåriga ansträngningar att övertyga om bevarande. Guiden föreslår även ett besök till Stillhetens kapell.

Lars Ridderstedt, 1974, Kyrkan bygger vidare. Kyrkfrämjandet.

I kapitlet ”Den svåra enkelheten” beskrivs Stillhetens kapell i Uppsala. ”Stillhetens kapell är ett utmärkt exempel på det slags arkitektur, där de funktionella synpunkterna i planeringen får utgöra utgångspunkt för den formella gestaltningen. Enkelheten har i alla avseenden varit arkitektens riktmärke.” Tio år efter invigningen skriver Lars Ridderstedt: ”Stillhetens kapell har blivit mycket omtyckt av Uppsalaborna. Det visar att en genomtänkt arkitektonisk planering uppskattas av de besökande.”

Uppsala växer. En film om Uppsala generalplan 69.

Gösta Wikforss arbetade med Uppsala generalplan 69 under åren 1967 till 1971 i rollen som tillförordnad generalplanearkitekt. Bärande idéer var att dämpa bilismen som höll på att förstöra Uppsala och leda trafiken utanför staden, satsa på kollektivtrafiken, värna sammanhängande kulturmiljöer i stadskärnan och låta Uppsala möta uppsalaslätten med en tydlig stadskant, skydda jordbruksmarken och grönområden, för att istället bygga integrerade stadsdelar i det han kallade kraftfältet söderut mot Stockholm. Syftet med generalplanen var att den skulle vara vägledande för kommande detaljplanering och därmed ytterst syfta till att skapa en god livsmiljö för invånarna.

Arbetet ägde alltså rum under åren runt 1968, intresset och engagemanget var stort och informations- och samrådsmötena många. Förslagen i generalplanen sammanfattades i filmen ”Uppsala växer” som producerades av Statens institut för byggnadsforskning 1971. För manus och regi svarade Örjan Wikforss och för foto Bo-Erik Gyberg. Den femtio år gamla, repiga och blekta 16 mm filmen är digitalt överförd. Här visas ett antal klipp med betoning på idé, metodik, den förslagna utbyggnadsriktningen söderut, samt trafikproblematiken. Längd i original är 30 minuter. Denna förkortade version är 9 minuter.

Vad hände med Geijersgården? Video om återuppbyggnaden efter branden 1982.

Mitt i Uppsala ligger Geijersgården, granne med universitetsbiblioteket Carolina Rediviva. Här har Dag Hammarskjöldfonden sitt centrum. 1982 brann byggnaden. Filmen dokumenterar arbetet med att återställa gården och visar hur hantverkarna byter ut skadat timmer, lägger nya golv, gjuter nya kakeldelar och målar schablonmönster. Gösta Wikforss var ansvarig arkitekt för återuppbyggnaden. Han berättar om husets historia (3.40′) och resultatet efter återställandet (12.13′). Filmen producerades med stöd från Dag Hammarskjöldfonden, Skånska Cementgjuteriet, Trygg-Hansa och Uppsala universitet. Den är inspelad med dåvarande videobandteknik, digitalt överförd och här förkortad till 15 minuter. Filmen är producerad av Örjan Wikforss och Lars Hoflund 1983.

Blanka förmiddan. Ett samtal om husen utmed Västra Ågatan. Sveriges Radio 1984.

Fredagen den 27 april 1984 var Gösta Wikforss inbjuden till Radio Uppland och en tre timmar lång medverkan i ”Blanka förmiddan”. Mycket tal om jazz och legendariska spelställen i Uppsala. Men under den första timmen samtalar han med välkända radiomannen Kenneth Boa Eriksson om hus efter hus utmed Västra Ågatan. Det är ett härligt samtal med riktig podd-känsla om några av Uppsalas kulturmiljöer och ett fint sätt att lära känna Gösta Wikforss genom hans röst och berättarglädje. Klippet är cirka 30 minuter långt. Publiceras med tillstånd av Sveriges Radio. Klicka på bilden ovan.